Huvudsakligt sidinnehåll
Meny
Kvinnofridspriset Konferensen

Ge inledande stöd vid våld i nära relationer

Efter att det eventuella akuta skyddet tillgodosetts behöver andra grundläggande behov tillgodoses. Det handlar om ett fortsatt tryggt boende, ekonomi, utbildning och hälso- och sjukvård. Grundläggande information ska ges till den som är utsatt i den mån det inte redan skett. Det här steget handlar om stöd under de första veckorna efter upptäckt. Med inledande stöd utgår informationen från HSLF-FS 2022:39, där kallat stöd på kort sikt.

Konsultativt stöd för yrkesverksamma

Kvinnofridslinjen
020-50 50 50
För dig som möter våldsutsatta kvinnor | Kvinnofridslinjen

Olika aktörers ansvar i detta steg

  • När en orosanmälan för barn inkommer ska en skyddsbedömning göras samma dag eller senast dagen efter.
  • Gör bedömning om behovet av skydd av barn, och fattar vid behov beslut om omedelbart omhändertagande, enligt LVU § 6 i det akuta skedet.
  • Inleder utredning vid misstanke om barn kan ha utsatts för eller bevittnat våld, enligt HSLF-FS 2022:39.
  • Gör en riskbedömning för fortsatt våld samt behov av skydd för barn och vuxna.
  • Fattar beslut om placering, till exempel skyddat boende och/eller andra akuta insatser. 
  • Om det finns behov av att samordna stöd från socialtjänst och hälso- och sjukvård ska en samordnad individuell planering (SIP) påbörjas, förutsatt att personen samtycker till det.
  • Tillhandahåller akut hälso-och sjukvård. Beaktar våldsutsattheten i bemötande, diagnos, behandling och rutiner för kontakt med anhöriga.
  • Om det finns behov av att samordna stöd från socialtjänst och hälso- och sjukvård ska en samordnad individuell planering (SIP) påbörjas, förutsatt att personen samtycker till det.
  • Gör orosanmälan om det finns barn i hushållet där det förekommer våld, eller om ett barn själv är utsatt.
  • Dokumenterar skador och tecken på våld. Använder skyddade sökord i journalföringen.
  • Dokumenterar skador från sexuellt våld med hjälp av spårsäkringssatsen från NCK.
  • Informerar patienten om möjligheten till stöd och hjälp från socialtjänsten och kontakt med frivilligorganisationer.
  • Hjälper patienten att komma i kontakt med socialtjänst/socialjour, om patienten samtycker till det.
  • Informerar den utsatta om rättighet till målsägandebiträde, kontaktförbud, eventuellt tidsbegränsat uppehållstillstånd, m.m.
  • Gör en individuell skyddsbedömning, och om större skyddsbehov föreligger överlämnas ärendet till BOPS (Brottsoffer- och personskyddsgrupp).
  • Hänvisar alternativt transporterar den utsatte till vårdinrättning eller till Rättsmedicinalverket för undersökning och dokumentation av eventuella skador.
  • Beställer rättsintyg, journal eller andra relevanta handlingar hos den aktör som har behörighet att undersöka och dokumentera eventuella skador.
  • Gör anmälan om oro för barn till socialtjänst.
  • Kontaktar socialjouren/socialtjänsten om det finns behov av akut skydd av barn och vuxna.
  • Ansöker om målsägandebiträde.
  • Beställer rättsintyg, journal eller andra relevanta handlingar hos den aktör som har behörighet att undersöka och dokumentera eventuella skador.
  • Ansöker om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd bland annat om det behövs för att förundersökning eller huvudförhandling ska kunna genomföras.
  • Beslutar om tidsbegränsat uppehållstillstånd.

Skapa en samordnad individuell plan, (SIP)

I det här skedet behöver du få en överblick av den utsattas individuella behov. När det finns ett behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård har kommunen och regionen en skyldighet att göra en så kallad SIP. När det finns ett behov av en SIP ska arbetet med denna påbörjas utan dröjsmål. En förutsättning är att individen samtycker till detta.

Initiativet till att ta fram en SIP kan tas av den utsatta själv, en närstående (om den utsatta godkänner det) eller personal inom kommunen eller regionen.

I planen ska det framgå:

  • vilka insatser som ska göras
  • vem som ska ansvara för insatserna
  • om kommunen eller regionen ska ha det övergripande ansvaret
  • hur planen ska följas upp.

Andra aktörer som kan vara relevanta att ha med är:

  • Försäkringskassan
  • Arbetsförmedlingen
  • Polisen
  • Skolan

Läs mer om samordnad individuell plan.

Barnfridsbrottet innebär att det är straffbart att utsätta barn för att bevittna brott i nära relation (både den som utövar våld och den som utsätts ska vara närstående eller tidigare närstående till barnet). Ett barn som bevittnar våld är nu målsägande och har då rätt till målsägandebiträde och skadestånd. Läs mer om Barnfridsbrottet här.

Du ska alltid göra en orosanmälan om ett barn är utsatt eller att det finns barn med i bilden. Det behöver inte vara personens egna barn och det gäller både om de bor på adressen heltid eller viss tid. Du har även möjlighet att göra en orosanmälan om kvinnan är gravid. Läs mer om orosanmälan >>

Om den utsatta är i behov av ett kontaktförbud kan flera aktörer ansöka om detta. Vem som ansöker är olika från fall till fall. Normalt inleds ett ärende om kontaktförbud genom att den utsatta själv begär kontaktförbud hos Polismyndigheten som Åklagarmyndigheten sedan beslutar om. Läs mer om kontaktförbud >>

Om den utsatta har hemvist i ett annat land bör förundersökningsledaren ansöka om tidsbegränsat uppehållstillstånd, först om 30 dagar för att ge den utsatta betänketid om den vill delta i rättsprocessen. Om den utsatta bestämmer sig för att delta ska förundersökningsledaren ansökan om ett längre tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst sex månader Läs mer tidsbegränsat uppehållstillstånd här >>