Ge akut skydd och stöd vid våld i nära relationer

I den första akuta fasen handlar det om att skydda och stödja den utsatta. Det kan handla om allt ifrån några timmar upp till flera dagar efter att våldet upptäckts.

Konsultativt stöd för yrkesverksamma

Kvinnofridslinjen
020-50 50 50
För dig som möter våldsutsatta kvinnor | Kvinnofridslinjen

Särskilda verksamheter

Akutmottagning för våldtagna
08-123 64 670
Akutmottagning för våldtagna | Södersjukhuset (sodersjukhuset.se)

Olika aktörers ansvar i detta steg

  • När en orosanmälan för barn inkommer ska en skyddsbedömning göras samma dag.
  • Gör bedömning om behovet av skydd av barn, och fattar vid behov beslut om omedelbart omhändertagande, enligt § 6 LVU i det akuta skedet.
  • Socialtjänsten ska vid behov överväga möjlighet att ansöka om utreseförbud eller tillfälligt utreseförbud till Förvaltningsrätten enligt LVU § 31 a-i.  Socialtjänsten ansvarar för att skicka en kopia på beslutet till Polisen enligt Passförordning (1979:664) § 23 c.
  • Inleder utredning vid misstanke om barn kan ha utsatts för eller bevittnat våld.
  • Gör en riskbedömning för fortsatt våld samt behov av skydd för barn och vuxna.
  • Fattar beslut om placering, till exempel skyddat boende för vuxen och/eller andra akuta insatser.
  • Gör bedömning om barnets behov av skydd och direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet eller hälsa skadas.
  • Vid behov fatta beslut om placering enligt SoL 4 kap 1 §, om bägge vårdnadshavare samtycker.
  • Om den ena vårdnadshavaren inte samtycker:
    • Ansöker till förvaltningsrätten, enligt 3 kap 1 § i Lag (2024:79) om placering av barn i skyddat boende, om omedelbar insats i form av skyddat boende.
    • Om nämndens beslut inte kan avvaktas kan ordförande eller utsedd ledamot besluta om omedelbar placering enligt 4 kap 1 § Lag (2024:79) om placering av barn i skyddat boende. Skickar underlag om detta till förvaltningsrätten för prövning och fastställande inom en vecka.
  • Fatta beslut om att barnets vistelseort ska hemlighållas för den vårdnadshavare barnet inte är placerad med, om det finns ett behov av detta eller fatta beslut om § 6 LVU vid behov.
  • Vid behov begära handräckning från Polismyndigheten, vid tvångsbeslut.
  • Tillhandahåller akut hälso- och sjukvård. Beaktar våldsutsattheten i bemötande, diagnos, behandling och rutiner för kontakt med anhöriga.
  • Gör orosanmälan om det finns barn i hushållet där det förekommer våld, eller om ett barn själv är utsatt.
  • Dokumenterar skador och tecken på våld. Använder skyddade sökord i journalföringen.
  • Dokumenterar skador från sexuellt våld med hjälp av spårsäkringssatsen från NCK.
  • Informerar patienten om möjligheten till stöd och hjälp från socialtjänsten och kontakt med frivilligorganisationer.
  • Hjälper patienten att komma i kontakt med socialtjänst/socialjour, om patienten samtycker till det.
  • Ingriper mot pågående brott vid larmsamtal till 112.
  • Informerar den utsatta om rättighet till målsägandebiträde, kontaktförbud, eventuellt tidsbegränsat uppehållstillstånd, m.m.
  • Gör en individuell skyddsbedömning, och om större skyddsbehov föreligger överlämnas ärendet till BOPS (Brottsoffer- och personskyddsgrupp).
  • Hänvisar alternativt transporterar den utsatte till vårdinrättning eller till Rättsmedicinalverket för undersökning och dokumentation av eventuella skador.
  • Beställer rättsintyg, journal eller andra relevanta handlingar hos den aktör som har behörighet att undersöka och dokumentera eventuella skador.
  • Gör anmälan om oro för barn till socialtjänst.
  • Kontaktar socialjouren/socialtjänsten om det finns behov av akut skydd av barn och vuxna.
  • Kontaktar socialtjänst och lyfter behovet av ett utreseförbud då det finns uppgifter som tyder på att ett barn riskerar att föras utomlands mot sin vilja. Om ärendet kan vara hedersrelaterat, uppmärksamma socialtjänsten på detta.
  • Vid beslut om utreseförbud:
    • registrerar uppgifter om utreseförbud eller tillfälligt utreseförbud enligt LVU § 31 i passregistret och återkallar barnets pass,
    • överväger behovet av att omhänderta barnets pass i väntan på att beslut om passåterkallelse fattats,
    • registrerar en förebyggande efterlysning i Schengens informationssystem (SIS).
  • Bistår socialtjänsten, på begäran, i handräckning av barn som ska placeras på skyddat boende.
  • Ansöker om målsägandebiträde.
  • Beställer rättsintyg, journal eller andra relevanta handlingar hos den aktör som har behörighet att undersöka och dokumentera eventuella skador.
  • Ansöker om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd bland annat om det behövs för att förundersökning eller huvudförhandling ska kunna genomföras.
  • Beslutar om tidsbegränsat uppehållstillstånd.

Plats på skyddat boende

För att ordna ett skyddat boende behöver socialtjänsten kontaktas, är det efter kontorstid kontaktas socialjouren, i den kommun den våldsutsatta är folkbokförd. Ring kommunens växel för att komma till socialtjänsten under kontorstid.

Om den våldsutsatta ändrar sig och inte vill ta steget vid det här tillfället, har personen rätt att återkomma om skydd vid ett senare tillfälle.

Det tillfälliga boendet kan behöva ligga i en annan kommun eller i ett annat län för att personen inte ska riskera att utsättas för ytterligare våld. Det är individens behov av skydd och stöd som ska styra val av placeringsform och var hen blir placerad. Inte kostnaden för en placering.

Om det finns barn med i bilden finns det en skyldighet att anmäla ärendet till socialtjänsten i den kommun den utsatta är folkbokförd. Där görs vidare bedömningar kring vilka insatser som ska sättas in. Ibland kan det bli aktuellt med ett omedelbart omhändertagande. Socialtjänsten placerar då barnet eller barnen i ett annat boende, till exempel ett jourhem. Inom en vecka från omhändertagandet ska socialtjänsten ha gjort en ansökan om detta hos förvaltningsrätten.

Barnfridsbrottet innebär att det är straffbart att utsätta barn för att bevittna brott i nära relation (både den som utövar våld och den som utsätts ska vara närstående eller tidigare närstående till barnet). Ett barn som bevittnar våld är nu målsägande och har då rätt till målsägandebiträde och skadestånd. Läs mer om Barnfridsbrottet här.

Skyddat boende regleras i socialtjänstlagen, som en boendeinsats till den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Kommuner ska se till att det finns skyddade boende med olika utformning som är anpassade till olika målgrupper. Som privat eller ideell aktör krävs det tillstånd från inspektionen för vård och omsorg, IVO för att driva ett skyddat boende.  Kommuner och regioner som bedriver skyddat boende ska i stället anmäla det till IVO. Barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska bedömas och beviljas insatsen individuellt, och socialnämnden ansvarar för att tillgodose barnets behov av stöd- och hjälpinsatser. När det finns samtycke från båda vårdnadshavarna beviljas barnet insatsen med stöd av SoL. Saknas samtycke från den vårdnadshavare som barnet inte placeras tillsammans med, kan socialnämnden, efter ansökan hos förvaltningsrätten, placera barnet enligt lag om placering av barn i skyddat boende, LBSB (2024:79). Beslut om sådan placering kan också fattas omedelbart av socialnämnden och därefter underställas förvaltningsrätten inom en vecka.  En förutsättning för att ett barn ska få beviljas skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare är att det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas. Utgångspunkten vid riskbedömningen är att om vårdnadshavaren bedöms ha ett behov av skydd och därmed beviljas skyddat boende så har barn som bor tillsammans med den skyddssökande vårdnadshavaren i regel också ett sådant skyddsbehov. Läs mer om lag om placering av barn i skyddat boende och i Socialstyrelsens meddelandeblad

Du ska alltid göra en orosanmälan om ett barn är utsatt eller att det finns barn med i bilden. Det behöver inte vara personens egna barn och det gäller både om de bor på adressen heltid eller viss tid. Du har även möjlighet att göra en orosanmälan om kvinnan är gravid. Läs mer om orosanmälan >>

Om den utsatta är i behov av ett kontaktförbud kan flera aktörer ansöka om detta. Vem som ansöker är olika från fall till fall. Normalt inleds ett ärende om kontaktförbud genom att den utsatta själv begär kontaktförbud hos Polismyndigheten som Åklagarmyndigheten sedan beslutar om. Läs mer om kontaktförbud >>

Om den utsatta har hemvist i ett annat land bör förundersökningsledaren ansöka om tidsbegränsat uppehållstillstånd, först om 30 dagar för att ge den utsatta betänketid om den vill delta i rättsprocessen. Om den utsatta bestämmer sig för att delta ska förundersökningsledaren ansökan om ett längre tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst sex månader Läs mer tidsbegränsat uppehållstillstånd här >>