Ge akut skydd vid hedersrelaterat våld och förtryck

I den första akuta fasen handlar det om att skydda och stödja den utsatta. Det kan handla om allt ifrån några timmar upp till flera dagar efter att våldet upptäckts. 

Konsultativt stöd till yrkesverksamma

ORIGO
08-508 251 20
Maila oss på origo@stockholm.se
Origos webbplats

Nationell stödtelefon
010-223 57 60
hedersfortryck.se

Olika aktörers ansvar i detta steg

  • När orosanmälan för barn inkommer ska en skyddsbedömning göras samma dag eller senast dagen efter.
  • Gör bedömning om behovet av skydd av barn, och fattar vid behov beslut om omedelbart omhändertagande, enligt LVU § 6 i det akuta skedet.
  • Socialtjänsten ska vid behov överväga möjlighet att ansöka om utreseförbud eller tillfälligt utreseförbud till Förvaltningsrätten enligt LVU § 31 a-i.  Socialtjänsten ansvarar för att skicka en kopia på beslutet till Polisen enligt Passförordning (1979:664) § 23 c.
  • Kan påkalla samråd genom lokalt barnahus i ärenden som gäller barn. Vid samråd görs samplanering mellan socialtjänst, polis och åklagare. BUP och aktuell vårdinstans kan också delta i samråd. Origo resurscentrum kan kallas till samråd som gäller barn 13–17 år.
  • Inleder utredning om misstanke om barn kan ha utsatts eller bevittnat våld enligt HSLF-FS 2022:39. Tänk på hur du dokumenterar information så att du inte riskerar barnets säkerhet. Kom ihåg att du alltid kan rådgöra med barnahus eller Origo om du är osäker.
  • Gör en riskbedömning för fortsatt våld samt behov av skydd för barn och vuxna.
  • Fattar beslut om placering, till exempel skyddat boende och/eller andra akuta insatser.
  • Tillhandahåller akut hälso-och sjukvård. Beaktar våldsutsattheten i bemötande, diagnos, behandling och rutiner för kontakt med anhöriga.
  • Gör orosanmälan om det finns barn i hushållet där det förekommer våld, eller om ett barn själv är utsatt.
  • Dokumenterar skador och tecken på våld. Använder skyddade sökord i journalföringen.
  • Dokumenterar skador från sexuellt våld med hjälp av spårsäkringssatsen från NCK.
  • Informerar patienten om möjligheten till stöd och hjälp från socialtjänsten och kontakt med frivilligorganisationer.
  • Hjälper patienten att komma i kontakt med socialtjänst/socialjour, om patienten samtycker till det.
  • Ingriper mot pågående brott vid larmsamtal till 112.
  • Gör en individuell skyddsbedömning, och om större skyddsbehov föreligger överlämnas ärendet till BOPS (Brottsoffer- och personskyddsgrupp).
  • Gör anmälan om oro för barn till socialtjänsten. Kontaktar socialjouren/socialtjänsten om det finns behov av akut skydd av barn och vuxna.
  • Kontaktar socialtjänst och lyfter behovet av ett utreseförbud då det finns uppgifter som tyder på att ett barn riskerar att föras utomlands mot sin vilja. Om ärendet kan vara hedersrelaterat, uppmärksamma socialtjänsten på detta.
  • Vid beslut om utreseförbud:
    • registrerar uppgifter om utreseförbud eller tillfälligt utreseförbud enligt LVU § 31 i passregistret och återkallar barnets pass,
    • överväger behovet av att omhänderta barnets pass i väntan på att beslut om passåterkallelse fattats,
    • registrerar en förebyggande efterlysning i Schengens informationssystem (SIS). 
  • Informerar den utsatta om rättighet till målsägandebiträde, kontaktförbud, eventuellt tidsbegränsat uppehållstillstånd, m.m.
  • Kan påkalla samråd genom lokalt barnahus i ärenden som gäller barn. Vid samråd görs samplanering mellan socialtjänst, polis och åklagare. BUP och aktuell vårdinstans kan också delta i samråd. Origo resurscentrum kan kallas till samråd som gäller barn 13-17 år.
  • Om polisen är förundersökningsledare: Ansöker om målsägandebiträde. Om målsägaren inte har önskemål om en specifik person kan ett biträde med särskild kompetens för HRV begäras av tingsrätten.
  • Om polisen är förundersökningsledare: Ansöker om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd bland annat om det behövs för att förundersökning eller huvudförhandling ska kunna genomföras.
    Beställer rättsintyg, journal eller andra relevanta handlingar hos den aktör som har behörighet att undersöka och dokumentera eventuella skador.
  • Har kontakt med sin kontaktperson från polisens nationella kompetensnätverk/Förstärkningsteam Heder för att få råd i hur de bör arbeta.
  • Om åklagaren är förundersökningsledare. Ansöker om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd bland annat om det behövs för att förundersökning eller huvudförhandling ska kunna genomföras.
  • Kan påkalla samråd genom lokalt barnahus i ärenden som gäller barn. Vid samråd görs samplanering mellan socialtjänst, polis och åklagare. BUP och aktuell vårdinstans kan också delta i samråd. Origo resurscentrum kan kallas till samråd som gäller barn 13-17 år.
  • Om åklagaren är förundersökningsledare: Ansöker om målsägandebiträde. Om målsägaren inte har önskemål om en specifik person kan ett biträde med särskild kompetens för HRV begäras av tingsrätten.
  • Beställer rättsintyg, journal eller andra relevanta handlingar hos den aktör som har behörighet att undersöka och dokumentera eventuella skador.
  • Beslutar om tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • UD har en jourtelefon där någon alltid svarar dygnet runt, årets alla dagar. Hit kan du vända dig i en akut nödsituation: 08-405 50 05.
  • UD och/eller svenska ambassaden hjälper svenska medborgare och personer bosatta i Sverige som till exempel hålls kvar mot sin vilja utomlands. Kontakt sker efter samråd med myndigheten på hemorten, till exempel socialtjänsten.
  • Hjälper till i kontakter med det andra landets myndigheter. Det kan till exempel handla om informationsutbyte eller en orosanmälan för ett barn som förts till hemlandet.
  • Ger konsultation i individärenden till yrkesverksamma Origos webbplats
  • Ger råd och stöd till unga som lever med hedersnormer.
  • Kan närvara vid samråd med barnahus.

Skyddat boende

För att ordna ett skyddat boende behöver socialtjänsten kontaktas. Är det efter kontorstid kontaktas socialjouren, i den kommun den våldsutsatta är folkbokförd. Ring kommunens växel för att komma till socialtjänsten under kontorstid. Ibland kan den som är utsatt behöva en annan, trygg plats att bo. Barn och unga kan behöva placeras någon annanstans än hos sin familj. Det är socialtjänsten i enlighet med HSLF-FS 2022:39, som ansvarar för placeringar och skyddat boende.

Om den våldsutsatta ändrar sig och inte vill ta steget vid det här tillfället, har personen rätt att återkomma om skydd vid ett senare tillfälle.

Det tillfälliga boendet kan behöva ligga i en annan kommun eller i ett annat län för att personen inte ska riskera att utsättas för ytterligare våld. Det är individens behov av skydd och stöd som ska styra val av placeringsform, var hen blir placerad och inte till exempel kostnaden för en placering.

Om den utsatta är vuxen och har barn finns det en skyldighet att anmäla ärendet till socialtjänsten i den kommun den utsatta är folkbokförd. Där görs vidare bedömningar kring vilka insatser som ska sättas in. Ibland kan det bli aktuellt med omedelbart omhändertagande. Socialtjänsten placerar då barnet eller barnen i ett annat boende, till exempel ett jourhem. Inom en vecka från omhändertagandet ska socialtjänsten ha gjort en ansökan om detta hos förvaltningsrätten.

Utreseförbud

Socialnämnden kan, enligt LVU, ansöka om ett utreseförbud hos Förvaltningsrätten om det finns påtaglig risk för att någon som är under 18 år förs utomlands i syfte att ingå äktenskap, en äktenskapsliknande förbindelse eller könsstympas.

Barnfridsbrottet innebär att det är straffbart att utsätta barn för att bevittna brott i nära relation (både den som utövar våld och den som utsätts ska vara närstående eller tidigare närstående till barnet). Ett barn som bevittnar våld är nu målsägande och har då rätt till målsägandebiträde och skadestånd. Läs mer om Barnfridsbrottet här.

Om du misstänker att någon under 18 år utsätts för hedersrelaterat våld eller förtryck eller bevittnar våld är du skyldig att göra en orosanmälan till socialtjänsten enligt SoL 14 kap 1§. Det är viktigt att förtydliga att din oro innefattar hedersrelaterat våld, eftersom det ligger till grund för Socialtjänstens riskbedömning. Läs mer om orosanmälan >>

Om den utsatta är i behov av ett kontaktförbud kan flera aktörer ansöka om detta. Vem som ansöker ser olika ut från fall till fall. Normalt inleds ett ärende om kontaktförbud genom att den utsatta själv begär kontaktförbud hos Polismyndigheten som Åklagarmyndigheten sedan i sin tur beslutar om. Läs mer om kontaktförbud här >>

Om den utsatta har hemvist i ett annat land bör förundersökningsledaren ansöka om tidsbegränsat uppehållstillstånd, först om 30 dagar för att ge den utsatta betänketid om den vill delta i rättsprocessen. Om den utsatta bestämmer sig för att delta ska förundersökningsledaren ansöka om ett längre tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst sex månader. Läs mer tidsbegränsat uppehållstillstånd här >>