Efter att det eventuella akuta skyddet tillgodosetts behöver andra grundläggande behov tillgodoses. Det handlar om ett fortsatt tryggt boende, ekonomi, utbildning och hälso- och sjukvård. Grundläggande information ska ges till den som är utsatt i den mån det inte redan skett. Det här steget handlar om stöd under de första veckorna efter upptäckt. Med inledande stöd utgår informationen från HSLF-FS 2022:39, där kallat stöd på kort sikt.
Kvinnofridslinjen
020-50 50 50
För dig som möter våldsutsatta kvinnor | Kvinnofridslinjen
I det här skedet behöver du få en överblick av den utsattas individuella behov. När det finns ett behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård har kommunen och regionen en skyldighet att göra en så kallad SIP. När det finns ett behov av en SIP ska arbetet med denna påbörjas utan dröjsmål. En förutsättning är att individen samtycker till detta.
Initiativet till att ta fram en SIP kan tas av den utsatta själv, en närstående (om den utsatta godkänner det) eller personal inom kommunen eller regionen.
I planen ska det framgå:
Andra aktörer som kan vara relevanta att ha med är:
Enlig 6 kap. 6 d § Socialtjänstlagen får socialnämnden bevilja ett barn skyddat boende endast om barnet placeras där tillsammans med en vårdnadshavare som är myndig och som också beviljas insatsen. Bestämmelser om skyddat boende när samtycke saknas från en av vårdnadshavarna finns i Lag (2024:79) om placering av barn i skyddat boende, LBSB.
Vid behovsbedömningen för barn bör utgångspunkten vara att om en ensam vårdnadshavare bedöms ha ett behov av skydd och beviljas skyddat boende så har minderåriga barn som bor tillsammans med vårdnadshavaren i regel också ett sådant skyddsbehov. Detsamma gäller om barnet står under gemensam vårdnad och den skyddsökande vårdnadshavaren söker skydd från den andra vårdnadshavaren. Omständigheterna i det enskilda fallet är avgörande för bedömningen. Direkt och indirekt risk för att barnets säkerhet och hälsa kan äventyras eller skadas om inte boende beviljas, ska övervägas vid beslut om insats med skyddat boende. När ett barn är placerad på skyddat boende ska socialtjänsten utse en särskild socialsekreterare som ska följa barnet. Det kan bl.a. innebära att hålla i kontakten med båda vårdnadshavarna, se till att respektive insatser till dessa är samordnade, ansvara för kontakterna med det skyddade boendet och verka för att barnet får de insatser, den hälso- och sjukvård och den skolgång som barnet har rätt till. Läs mer om placerade barns rätt till skolgång och hälsoundersökning här
Om en vårdnadshavare inte samtycker placeras barnet enligt Lag (2024:79) om placering av barn i skyddat boende.
Socialnämnden får bevilja ett barn en omedelbar insats i form av skyddat boende, om
1. det kan antas att förutsättningarna för skyddat boende enligt 3 kap. 1 § är uppfyllda, och
2. rättens beslut om en sådan insats inte kan avvaktas med hänsyn till risken för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas.
Om nämndens beslut inte kan avvaktas, får ordföranden eller någon annan ledamot som nämnden har utsett bevilja den omedelbara insatsen. Beslutet ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.
Enligt 3 kap. 3 § Lag (2024:79) om placering av barn i skyddat boendeska ett beslut om skyddat boende enligt 1 § meddelas av förvaltningsrätten. Inom sex veckor från att barnet omedelbart placeras ska en ansökan om detta underställas förvaltningsdomstolen.
En sådan ansökan ska innehålla en redogörelse för:
1. barnets förhållanden,
2. de omständigheter som utgör grund för att barnet behöver placeras i skyddat boende enligt lagen,
3. vilken information som har lämnats till barnet och på vilket sätt den har lämnats, och
4. barnets inställning.
När nämnden har ansökt hos förvaltningsrätten om att barnet ska beviljas skyddat boende enligt 3 kap. får även rätten bevilja en omedelbar sådan insats.
Besluten kan överklagas.
Du ska alltid göra en orosanmälan om ett barn är utsatt eller att det finns barn med i bilden. Det behöver inte vara personens egna barn och det gäller både om de bor på adressen heltid eller viss tid. Du har även möjlighet att göra en orosanmälan om kvinnan är gravid. Läs mer om orosanmälan >>
Om den utsatta är i behov av ett kontaktförbud kan flera aktörer ansöka om detta. Vem som ansöker är olika från fall till fall. Normalt inleds ett ärende om kontaktförbud genom att den utsatta själv begär kontaktförbud hos Polismyndigheten som Åklagarmyndigheten sedan beslutar om. Läs mer om kontaktförbud >>
Om den utsatta har hemvist i ett annat land bör förundersökningsledaren ansöka om tidsbegränsat uppehållstillstånd, först om 30 dagar för att ge den utsatta betänketid om den vill delta i rättsprocessen. Om den utsatta bestämmer sig för att delta ska förundersökningsledaren ansökan om ett längre tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst sex månader Läs mer tidsbegränsat uppehållstillstånd här >>