När en person som är utsatt för människohandel har upptäckts behöver akuta behov av skydd och vård tillgodoses. För att säkerställa detta behöver socialtjänst, polis och i vissa fall hälso och sjukvård kopplas in. Detta steg avser åtgärder de första timmarna eller dygnet efter upptäckten.
Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel i Stockholms län
Jenny Selenius
jenny.selenius@stockholm.se
08-508 437 26
076-124 37 26
Malin Svensson
malin.svensson@stockholm.se
08-508 256 69
076-122 56 69
Jämställdhetsmyndighetens stödtelefon
020-39 00 00
Akutmottagning för våldtagna
08-123 64 670
Akutmottagning för våldtagna | Södersjukhuset (sodersjukhuset.se)
Mika Hälsa
08-123 458 49
https://www.beroendecentrum.se/vard-hos-oss/mikahalsa/
Mika-mottagningen
08-508 255 01
https://socialtstod.stockholm/missbruk-och-beroende/sex-mot-ersattning/
Socialtjänsten fattar beslut om placering på boende genom ett biståndsbeslut eller beslut om omedelbart omhändertagande enligt LVU. Vid bedömning av behov är det vanligt att boende behöver ordnas samma dag, och att det behöver kunna tillgodose både behov av skydd och stöd. Det kan handla om skyddat boende, hem för vård och boende (HVB), familjehem med mera, beroende på den bedömning socialtjänsten gör av de individuella behoven. De kan drivas i såväl kommunal, statlig eller privat regi, som av aktörer inom det civila samhället. Inom det civila samhället finns ett flertal boenden specialiserade på att ge stöd till personer utsatta för människohandel, som är anslutna till aktörer inom Plattformen Civila Sverige mot människohandel. Boenden kan erbjuda olika nivåer av skydd, och olika långtgående hjälpinsatser. Det kan till exempel gälla sängplats, mat, samtalsstöd, socialt sammanhang, hjälp med myndighetskontakter, hjälp vid eventuell polisanmälan, hjälp med vardagliga behov och hjälp att söka mödravård eller annan vård.
Såväl barn som vuxna som varit utsatta för människohandel har ofta inledningsvis behov av personal på boendet dygnet runt för att skapa trygghet, och för att uppmärksamma eventuella behov av akut hjälp och krisstöd. Det kan också finnas behov av att personal från socialtjänsten följer med som stöd vid transport till ett boende.
Placering av flera personer i ett och samma människohandelsärende på samma boende bör generellt sett undvikas i detta skede. Personerna kan ha olika relation till dem som utövat människohandeln. De kan också i olika utsträckning själva vara en del av kontrollen över andra som utsatts.
Barn utsatta för människohandel kan sökas upp av personer som organiserat människohandeln, och kan även själva komma att ta kontakt med organisatörer eller vänner som har kontakt med dessa. Vid placering enligt LVU ska den som genomför vården ha uppsikt över barnet och, i den utsträckning det behövs för att genomföra vården, bestämma om barnets personliga förhållanden. I vissa fall kan dessutom beslut om restriktioner fattas, till exempel användning av mobiltelefon och internet, vid vård inom Statens Institutionsstyrelse. Det är viktigt att arbeta för att barnet inte ska utsättas för yttre och inre påverkan som leder till att det avviker från boendet och återigen hamnar i utsatthet.
Du ska alltid göra en orosanmälan om det finns barn med i bilden. Det behöver inte vara personens egna barn och det gäller både om de bor på adressen heltid eller viss tid. Du har även möjlighet att göra en orosanmälan om kvinnan är gravid. Läs mer om orosanmälan >>
Om den utsatta är i behov av ett kontaktförbud kan flera aktörer ansöka om detta. Vem som ansöker är olika från fall till fall. Normalt inleds ett ärende om kontaktförbud genom att den utsatta själv begär kontaktförbud hos Polismyndigheten som Åklagarmyndigheten sedan beslutar om. Läs mer om kontaktförbud här >>
Om ärendet gäller ett barn med hemvist i annat land, se Socialstyrelsens Barn i internationell människohandel och exploatering, vägledning för socialtjänsten (2018).
En utländsk medborgare som kan antas vara utsatt för människohandel och som saknar tillstånd att vara i Sverige kan beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i 30 dagar. Det tidsbegränsade uppehållstillståndet ska ge personen möjlighet att återhämta sig från det brott som personen kan antas ha drabbats av och betänketid för att ta ställning till om personen vill medverka i en brottsutredning. Socialnämnden i vistelsekommunen kan ansöka om detta hos Migrationsverket, läs mer här.
En förundersökningsledare kan även ansöka om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i 30 dagar för att ge personen betänketid för att kunna ta ställning till om han eller hon vill samarbeta i brottsutredningen. Om personen har brutit förbindelse med den eller de som är misstänkta för brottet och är villig att samarbeta med de myndigheter som utreder brotten kan personen bli beviljad ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för minst sex månader (5 kap. 15 §), läs mer här.